Kompetensbrist kostar myndigheterna miljarder
(Computer Sweden 2001)
Svenska myndigheters misslyckade IT-projekt kostar svenskarna hundratals miljoner kronor varje år. Bristande kompetens ger dåligt specificerade projekt som sedan går snett, menar experter som CS talat med.
Enligt en undersökning som Riksrevisionsverket publicerade förra året överskrider en tredjedel av alla IT-projekt hos svenska myndigheter tidsramarna. 15 procent av projekten kostar mer än beräknat. Sammanlagt kostar projekten hundratals miljoner kronor varje år.
Exempel är försvarets Siriusprojekt som lades ner efter fem år och 300 miljoner kronor och om PRVs datasystem som levererades för sent, ofärdigt och 75 miljoner kronor över budget.
Dålig kompetens och tidsbrist
CS har låtit några experter förklara vad de tror är förklaringen på det stora antalet mer eller mindre misslyckade IT-satsningar.
Ofta blir det fel redan från början. Ingredienser som dålig kompetens och tidsbrist gör att förarbetet inte utförs grundligt nog; nuvarande processer, behov och önskemål kartläggs inte. Vad som ska göras och hur utreds inte tillräckligt. Resultatet blir dåliga kravspecifikationer.
– Många skickar vaga underlag till många leverantörer. Det leder till att man får mindre välgrundade offerter tillbaka från leverantörerna och det är en dålig start på ett projekt. Det kan leda till att man väljer en leverantör som inte kan genomföra projektet, säger Lars Dykert, auktoriserad revisor och rådgivare inom elektroniska affärer på KPMG.
Stellan Larsson, före detta IT-direktör på Sydkraft och nu konsult på beställarfrågor, anser att beställarkompetensen ofta har försvunnit i och med outsourcing och då blir kraven otydliga. Skilda mål hos beställare och leverantör kan också ställa till det.
– Beställaren vill ofta ha en ambitiös lösning medan leverantören satsar lägre för att göra en bra affär. När skillnaden visar sig sker en ambitionshöjning som förlänger och fördyrar, säger han.
Max ett år
Myndigheternas IT-projekt är också ofta för stora, konstaterar Lars Karlander, konsult med mångårig erfarenhet av projektledning och författare till boken "Därför blir IT-projekt så dyra".
En bidragande faktor till storleken är myndigheternas datorsystem. De är ofta stora och omgärdade av komplexa regelverk som oundvikligen även gör projekten omfattande.
Därför bör projekten delas upp i mindre delprojekt med tydliga gränssnitt mellan för att ge överblick.
I verkligheten har projekten i stället många gånger låtits bli enorma, oöverblickbara, och därmed försenade och dyra.– Ett IT-projekt ska inte vara längre än ett år. Är det längre än ett år är målet så långt borta att folk inte vet vad de ska göra just nu, säger Lars Karlander.
Dålig kompetens
Ett annat viktigt skäl är bristande kompetens i projektledningen. Att driva och styra myndighetsprojekt är inget lätt jobb och ofta saknas kompetensen i offentliga organisationer.
– Det är svårt för myndigheter att betala marknadsmässiga löner och på så sätt behålla många av de som har erfarenhet, konstaterar Björn Undall, revisionsdirektör på Riksrevisionsverket.
Utvägen blir ofta att en konsult blir projektledare. En lösning där projektledaren sitter på två stolar och lojaliteten kan ifrågasättas. Dålig projektledning kan också leda till att myndighetens egen projektledare byts ut under gång. Risken finns att projektet helt hamnar i händerna på konsulter.
Lars Dykert hittar ytterligare en orsak till myndigheternas dåliga historik med IT-projekt.
– Förändringsbenägenheten är inte så stor inom den offentliga sektorn. Företag måste förändra sig för att överleva, annars går de i konkurs. Det offentliga har inte samma drivkraft. Det är viktigt att man bedriver förändringsarbete effektivt även inom den offentliga sektorn, säger han